Grundorsaken till alla sjukdomar
Översatt med tillstånd från Elmer G. Heinrichs bok "The root of all disease".

Vad skulle du säga om världens alla hälsoorganisationer gick ut och berättade att en brist på mineraler och spårämnen var själva grundorsaken till alla sjukdomar? Skulle du bli orolig eller skeptisk? Kanske du till och med skulle vilja lära dig mer fakta kring det hela – så att du själv kunde bilda dig en korrekt uppfattning om det hela? Oavsett din reaktion, så är det nödvändigt för dig att få förståelse för vilken viktig roll dessa ämnen spelar för vår hälsa.

Mineraler och spårämnen, som vi känner dem, ligger inlåsta i jordskorpan. Som landlevande varelser får vi vårt behov av dessa ämnen tillgodosett genom en diet bestående av växter, vilka har förmågan att assimilera metalliska mineraler ur marken de växer i. Vi får även mineraler och spårämnen genom att äta kött från djur som i sin tur ätit växter som innehåller tillräckliga mängder av dessa ämnen. Mineraler är extremt viktigt för vårt välmående. Samtidigt så tar vi dem för givet, och få av oss har över huvud taget funderat mer kring dem och den roll de fyller. Tills för några år sedan så visste ingen hur viktiga dessa byggstenar faktisk är. Nu när mineraltillskott blir mer och mer populära som kosttillskott, så är det än viktigare att användarna lär sig mer i detalj om dem. Det finns faktiskt viktiga skillnader mellan olika mineralkosttillskott, och det är viktigt att du lär dig att känna igen dessa skillnader.

För att vi ska kunna förstå hur viktiga mineraler är för oss, så måste vi först förstå hur mineraler är uppbyggda. Vitaminer, kolhydrater, proteiner och lipider är alla produkter innehållandes det kemiska ämnet vi känner som kol. Mineraler från jorden är ämnen som inte innehåller kol och som inte är bundna till kol. Dessa mineraler deltar i mängder av biokemiska processer nödvändiga för att upprätthålla hälsan hos de människor och djur som befolkar vår planet. Nästan allt på vår planet består av mineraler. Din lampskärm, den öppna spisen, tapeter, golv och din bil skulle inte existera utan mineraler. Mineraler kontrollerar miljoner av de kemiska och enzymatiska processer som hela tiden pågår i människokroppen. Denna kunskap borde spontant få oss att inse betydelsen av mineraler för den mänskliga rasens överlevnad.

Fastän vissa är väldigt ovanliga, så finns det mer än 100 element från periodiska systemet på jorden. Fyra av dessa – syre, väte, kol och kväve, utgör 96% av våra kroppar. De återstående 4% av kroppen består i princip av de cirka 70 eller fler mineraler och spårämnen som inte längre finns tillgängliga för oss genom födan – vilket jag kommer påvisa längre fram.

Den vetenskapliga världen har grupperat mineraler och spårämnen i två kategorier. De som behövs i vår diet i mängder om mer än 100 milligram per dag, kallas för makromineraler. De som anses behövas i mängder mindre än 100 milligram per dag kallas för spårämnen. Det finns bara sju makromineraler. De är kalcium, magnesium, kalium, fosfor, svavel, natrium och klor. Våra kroppar bör innehålla väsentliga mängder av dessa mineraler. Spårämnen å andra sidan, förekommer i kroppen i väldigt små mängder. Man tror att var och en utgör mindre än en hundradels procent av vår kroppsvikt.

Näringsexperter världen över som representerar världens styrande organ pekar på att 12 eller 13 mineraler och spårämnen behövs för att hålla sig frisk och att ytterligare 8 till 10 spårämnen kan ha ytterligare någon fördel. Jag har alltid undrat över varför vi aldrig studerat den förmodade nödvändigheten av de andra 70 elementen vi har på vår jord! Kan det vara så att man struntat i dessa ämnen då de inte är rikligt förekommande i jorden? Enligt mitt sätt att se på det, så är detta en väldigt intressant fråga som skulle kunna besvaras med ett rungande "Ja"!

När man tänker efter, så är det självklart att mineraler och spårämnen spelar en viktig roll i våra liv. Trots allt så är sten grundmaterialet för jord, vilket i sin tur är huvudnäringen för växter, djur och till slut människor. Då brist på enstaka mineraler och spårämnen är ganska vanligt förekommande, vad händer om vi saknar ett spektra med dessa ämnen? Effekterna kan tydligt ses i studier av vegetarianer, människor som äter stora mängder skräpmat, eller människor som äter ensidig kost fattig på mineraler.

Det är även ett känt faktum att absorptionsförmågan av många mineraler och spårämnen avtar med åldern. Dessutom så påverkar stress och miljögifter negativt. Dessa yttre faktorer ökar vårt behov av speciellt zink, kalcium, järn och svavel. I min egen forskning har jag funnit att det är otroligt många människor som är ovetandes om hur viktiga mineraler och spårämnen är för deras egen hälsa. De flesta verkar ha resignerat och tror att man levt ett fullt liv om man dör vid 76 års ålder efter att ha lidit av ett antal sjukdomar dessförinnan.

Uppskattningsvis så är mindre än en fjärdedel av jordens befolkning medveten om vilken roll mineraler och spårämnen spelar för fullgod hälsa. De är inte medvetna om att de själva sannolikt inte får de mängder av dessa ämnen som krävs för att få maximal livskvalitet. Detta grundar sig i bristen på mineraler och spårämnen i vår föda idag. För att växa och reproducera sig så tar växter upp mineraler och spårämnen ur jorden. Växter har gjort så i miljontals år. Enligt vetenskapen så var jorden för flera miljoner år sedan, där våra växter växte, mättad med dussintals mineraler och spårämnen. Åtminstone 84 mineraler och spårämnen fanns tillgängliga i princip överallt, och vissa delar av planeten innehöll 100 olika ämnen. Studier har visat att växter från förhistoriska tider innehöll rikligt med mineraler och spårämnen eftersom det fanns rikliga mängder av dessa ämnen att assimilera ur jorden de växte i.

När en växt växer, suger den upp tillgängliga mineraler och spårämnen ur jorden. Vi känner idag till att växternas mineralinnehåll förändrats mycket de sista få miljoner åren och att det förändrats drastiskt bara de sista 100 åren. Man vet genom mätningar att bara de sista 100 åren så har mineralinnehållet i våra odlade växter sjunkit med ca 85%. Bara 15% av mineralhalten jämfört med 100 år sedan finns alltså kvar. Detta är extremt oroande uppgifter som direkt kan kopplas till människors stora ohälsa idag. Orsakerna finns att finna i att vind och regn eroderat marken samtidigt som människors konstanta skördeuttag från marken faktiskt "fiskat ut" jorden.

Tyvärr så har dessa miljontals år av erosion tillsammans med ett mindre intelligent brukande av jorden, lett till att fullgod odlingsjord är en bristvara. Jordtester från världens olika hörn har avslöjat att våra jordar lider stor brist på mineraler och spårämnen. Detta i sin tur ger oss skördar som egentligen inte duger ur näringssynpunkt.

Människan utvecklade kemiska gödningsmedel i början av 1900-talet genom att tillverka eller utvinna koncentrerade former av kväve, fosfor och kalium – NPK, istället för att utnyttja levande material från naturen. Dessa levande material kan vara gödsel eller humus, en rik blandning av bakterier, svampar, mögel, jäst, alger, maskar, insekter och andra små organismer. Utan en rik tillgång till dessa substanser så blir jorden utarmad och kan knappt upprätthålla något liv. Hälsan och överlevnadsförmågan för alla växter, odlade som vilda, är i högsta grad beroende av jordens hälsa och dess förmåga att kunna förse växterna med mineraler och spårämnen. Om det saknas mineraler och spårämnen i jorden, så saknas de nödvändiga substanser som en god odlingsjord kräver, vilket leder till tomma växter som lättare blir sjuka, lättare drabbas av skadeinsekter och som saknar mycket av det ursprungliga näringsvärdet de en gång i tiden kund uppvisa.

När människan började använda sig av konstgödning – kväve, fosfor och pottaska, så lärde man sig att skörden kunde öka dramatiskt. Men vad man en gång såg som en välsignelse har visat sig bli en förbannelse. Enligt boken "The Complete Book of Minerals for Health" publicerad av Rodale Press, så har konstgödningen resulterat i att balansen mellan mineraler och organismer i humusrik jord förstörts. Detta genom att döda nödvändiga jordbakterier och förstöra mineralbalansen – genom att bara i stort sett återbörda kalium, kväve och fosfor. Kemiska gödningsmedel kan även mätta växternas rötter med för mycket av ett ämne, vilket i sin tur leder till att växten inte kan absorbera andra ämnen i den mängd den så väl behöver. Om mineraler inte kan hämtas från jorden av växterna, så försvinner näringsvärdet i växten drastiskt.

Var kan vi då hitta de mineraler vi behöver om vi nu inte kan få dem genom maten vi äter? Det finns i princip bara två vägar att gå här. Endera återbördar man naturens allamineraler och spårämnegenom användandet av en gödningsprodukt som levererar hela spektrat av mineraler och spårämnen. OceanGrowns produkt OceanSolution är ett bra exempel på detta (www.oceangrown.se). Eller så får man hitta ett bra mineralkosttillskott som innehåller stora mängder mineraler och spårämnen. Det finns en uppsjö med sådana tillskott som kan köpas från hundratals olika tillverkare. Tyvärr så verkar de flesta tillverkare tro att vad som ska anses vara ett fullgott mineraltillskott, bara behöver innehålla kring 12 eller 13 olika mineraler.

De flesta av de mer populära kosttillskotten innehåller inte mer än 10 till 15 olika mineraler då de är utvunna ur lera, ihopmald sten och jord, och gamla sjöbäddar – typ Stora Saltsjön i Utah, USA. Denna typ av mineral känner vi som metallisk och ej vattenlöslig mineral. Denna typ av mineral påverkas ej av vatten eftersom den inte är vattenlöslig. Den typ av mineral vi får från växter har däremot sugits upp av växter och därmed omvandlats till ett vattenlösligt mineral i jonisk form.

De få metalliska mineraler som kommer direkt från jordskorpan är svårupptagliga för våra kroppar. Mången näringsexpertis tror att inte mer än 5 till 8% av de metalliska mineralerna tas upp av människokroppen. Denna brist på upptag kommer sig av att saltsyran i våra magar inte är tillräckligt stark för att kunna lösa upp metaller under den korta 15 till 21 timmars cykel som utgör matsmältningscykeln. De återstående, upp till 92%, går helt enkelt genom kroppen utan att kunna tas upp.

Mineraler, även om de är av metallisk art, är av stor betydelse för kroppens balans och metaboliska funktioner. Man skulle dock inte kunna överleva på endast sten och jord då det som substans inte lever eller är enzymatiskt aktivt - som mineraler från levande växter är. Mineraler utvunna ur växter som inte förstörts av vare sig hetta eller människotillverkade kemikalier, är från en medicinsk synvinkel, enzymatiskt aktiva eller levande mineraler.

Hur ligger det då till med vitaminer? De flesta av oss har fått höra om vitaminer sedan vi varit små barn. Även idag hör vi förmananden som säger "Var noga med att ta dina vitaminer". Vitaminer förväntas många gånger göra mer än vad de egentligen klarar av. Faktum är att våra kroppar klarar sig längre med vitaminbrist än vad den gör med mineralbrist. Visste du att inte ens all världens vitaminer skulle göra oss någon nytta i avsaknad av mineraler i kroppen? Mineralerna i våra kroppar är så viktiga att kroppen utför många komplicerade manövrar för att bibehålla den livsviktiga mineralbalansen. Om en cell saknar en enda mineral så kommer det leda till en obalans vad gäller flera mineraler.

En vitamin kan brytas ned i sina minsta beståndsdelar – vilka är kol, syre samt väte. Vitaminer är i princip en rad obesläktade organiska näringsämnen vilka är livsviktiga för normal metabolism, tillväxt och välbefinnande. Vitaminer måste fås genom kosten då de endera inte syntetiseras alls eller inte syntetiseras i tillräckliga mängder i våra kroppar. Många människor har en felaktig uppfattning om vitaminernas roll. Många säger att de bara använder kosttillskott med "naturliga vitaminer". De "naturliga vitaminerna" existerar inte i kosttillskott. Naturliga vitaminer existerar bara i växter. Alla vitaminer i kosttillskott är således skapade i ett laboratorium, därför kan de inte kallas för "naturliga vitaminer". Tro inte på någon som påstår något annat!

Det existerar en harmoni mellan vitaminer och mineraler och trots att vitaminer är i princip värdelösa utan mineraler, så är de båda livsnödvändiga. Mineraler är helt olika vitaminer i sin uppbyggnad och i det de gör, trots det så samarbetar man väldigt väl. Enligt boken "Rodale's Complete Book of Minerals for Health", så skapar mineraler en miljö i vilken kroppen genom användandet av vitaminer, proteiner, kolhydrater och fetter, kan växa, fungera och reparera sig själv. Vad innebär då ett komplett spektrum av mineraler? Jag tror att ett komplett spektrum av mineraler kräver åtminstone 70 olika mineraler och spårämnen. Spektrat måste då inkludera många av de ovanligare spårämnesmineralerna. Dessa behövs framförallt för att höja syrahalten i vävnaden. De flesta bakterier och virus trivs i och föredrar en miljö som uppvisar ett högt PH-värde, det vill säga en alkalisk miljö. Ett komplett spektra av mineraler sänker PH-värdet, vilket höjer saltsyranivån, vilket leder till ett stoppande av bakterie- och virustillväxten. Både intra- och extracellulära vätskor fungerar som de ska, bara under förutsättning att mineralbalansen är som den ska tillsammans med vitaminer i en sur miljö.

Nyligen har vi börjat höra mer och mer om hur viktiga enzymer och antioxidanter är. Enzymer är extremt viktiga för våra metaboliska funktioner, men återigen – de kräver mineraler för att fungera. På motsvarande sätt fungerar vissa enzymer och vitaminer som hjälpare för mineraler. Vissa mineraler är välvilliga arbetare, men för att fungera optimalt så krävs det ett enzym eller en vitamin. Som exempel kan tas att vitamin C kan trippla järnupptaget i kroppen. Calciumupptag vore omöjligt utan vitamin D. Många mineraler fungerar som coenzymer, de såkallade katalysatorerna i kemiska reaktioner med vitaminerna. Detta betyder att de fungerar som en sorts tändstift som får fart på kemiska reaktioner i våra kroppars gigantiska kemiska laboratorier, där miljarder med kemiska rektioner pågår varje dag.

Vid det här laget så kanske du ställer dig följande fråga. Är all denna information om mineralbrist verkligen sann? Och i så fall vilka mineraler ska jag ta som tillskott? I min mening, så kan åtminstone delar av din fråga besvaras med följande lilla historia:

Många filmer har gjorts om de amerikanska nybyggarna som befolkade vilda western i början på 1880-talet. Vi vet alla att de var tvungna att korsa de stora nordamerikanska vidderna. Vad vi inte inser är att väldigt få av dessa personer stannade på samma plats under någon längre period. Med jämna mellanrum var man tvungen att ta sitt pick och pack och dra vidare. Man etablerade en liten bondgård i någon stat i mellanwestern. Det kunde vara i Iowa, Missouri, Kansas eller Nebraska. Man började med en mjölkko, några grisar, kanske några får och några barn. Efter några år brukade barnen bli sjuka, pappan i familjen fick förstoppning och kon slutade ge mjölk. Gurkplantorna, tomatplantorna och utsädet slutade växa och man började nästan svälta. Om man lyckades klara sig genom vintern, så brukade man lasta alla sina ägodelar i en täckt vagn och flytta västerut – med mjölkkon på släp. När man väl hittat en lämplig plats så etablerade man en ny bondgård. Efter några år så blev barnen sjuka igen. Den här gången var det mammas tur att bli förstoppad. Säden, gurkorna och tomaterna slutade växa och kon slutade i vanlig ordning att ge mjölk. Och, om man överlevde vintern, så lastade man när våren kom, hela bohaget i vagnen och flyttade västerut igen.

Vad var själva grundproblemet? Odlingsjorden blev utarmad! Odlingarna sög upp och tömde jorden på alla livsviktiga mineraler och spårämnen. Det enda sättet att slippa problem var om man ägde en bit land nere vid en flod. Bara tursamma bönder fick en bit land där. När floden svämmade över sina bräddar fick marken naturligt tillskott på mineraler som färdats miltals i floden. Så om man hade tur och ägde denna typen av odlingsjord så slapp man flytta. Varför? För att gödningsämnen fylldes på naturligt genom översvämningen. De familjer som bodde mitt ute på prärien, långt från en flod, där tvingades man att flytta eftersom man annars så småningom drabbades av undernäring och svält.

Detta konstanta flyttande inträffade många tusentals gånger de sista 175 åren. Det var nödvändigt eftersom nybyggarna uttömde de små mineraltillgångar jordarna hade i takt med att man odlade sin mat. När det fanns för lite näring kvar i marken så slutade växterna att växa eftersom näringen var förbrukad. Utarmade jordar kan omöjligen förse vår näringskedja med tillräcklig näring.

Konstgödningen introducerades 1908. Löste man den vägen jordens näringsbehov? Inte på långa vägar! Titta på de ingredienser en konstgödningsprodukt innehåller. Du kommer se att den innehåller kväve, fosfor och kalium (NPK) och många gånger inget annat. Det är ett känt faktum att man kan odla de flesta grödor med vad lite näring jorden innehåller samt tillägg av NPK. De flesta bönder återbördar aldrig mer än 6 mineraler i form av NPK samt svavel, magnesium och kalcium. För det första så så är det mer eller mindre omöjligt att hitta gödningsprodukter som innehåller mer än 6 mineraler. För det andra så skulle det vara ekonomiskt ohållbart att återbörda än fler mineraler. Vi vet nuförtiden att det behövs bara kring 12 eller 13 mineraler för att få fram stora, röda, saftiga tomater, samtidigt vet man att tomater behöver 56 ämnen för att fungera optimalt. Iförd ögonbindel hade du haft svårt att identifiera dessa tomater då de blir smaklösa. Bristen på smak kommer sig av bristen på mineraler. Utarmningen av våra jordar är förklaringen till att våra grödor idag bara innehåller 16 till 20 mineraler jämfört med mer än 70 mineraler för miljoner år sedan.

Enligt läkaren Gary Price Todd, så behöver människokroppen mer än 60 olika mineraler för att kunna upprätthålla en optimal hälsa. Problemet är att det finns bara cirka 15 mineraler tillgängliga genom merparten av den mat vi äter idag. Vi vet att växter kan producera vitaminer, aminosyror och olika fettsyror – om de får vara friska och växa i jord som innehåller rikligt med mineraler. Om jorden saknar mineraler, hindras växten i sitt arbete eftersom en växt inte kan tillverka mineraler. Doktor Todd uttrycker det så här – "Sjuk jord skapar sjuka växter, vilka i sin tur skapar sjuka djur och till slut sjuka människor"

Om du vid det här laget ännu inte förstått vilken viktig roll mineraler spelar i våra liv, så kanske du frågar dig vad mineraler som kalcium, koppar och järn – saker från jordskorpan – vad har de att göra i våra levande och aktiva kroppar? Mycket! Låt mig ge några exempel. Kalcium är livsviktigt för alla organismer och finns i cellväggarna hos växter och i benen hos alla däggdjur. Kalcium är det femte mest förekommande mineralet i jordskorpan. Kalcium är även det mest förekommande mineralet i människokroppen och utgör ungefär två procent av kroppsvikten hos en vuxen människa. Kalcium är så att säga en byggnadsarbetare. Kalcium ger ben och tänder sin styrka och hjälper även nerver att fungera korrekt. Det är viktigt att veta att kalcium, för att kunna tas upp av tarmarna, måste vara i vattenlöst form för att kunna tas upp i tunntarmen. Kalcium behöver syra för fullgott upptag. Utan rätt styrka på syran så löses inte kalcium upp och kan därför inte tas upp av kroppen. Detta är en orsak till att ett komplett spektrum av mineraler är så nödvändigt. Men något som är än viktigare är att rätt utnyttjat och använt efter att benens struktur är skapad, så kan kalcium skapa ben som håller en livstid. För att rädda din dotter eller barnbarn från att få osteoporos på ålderns höst, börja ge henne extra kalcium mellan fem och tio års ålder. Dessa råd kommer från forskning utförd av barnläkaren Steven A. Abrams på Children's Nutritional Research Center i Houston, Texas.

Det är oerhört viktigt att unga flickor får mycket mineraler och extra kalcium flera år innan de fyller elva år. Det beror på att de flesta benformande aktiviteterna äger plats åren innan och precis efter början av puberteten – vilken i allmänhet inträffar kring tioårsåldern, säger doktor Abrams. Menstruationen börjar i allmänhet två till tre år senare. Vid femton års ålder så har de flesta benformande aktiviteter avstannat. Ju högre benmassa desto större är chansen att undvika osteoporos längre fram i livet. I takt med att vi blir äldre och mindre aktiva så blir bendensiteten ett problem. Inaktivitet accelererar den benförlust som medverkar till osteoporos. Trots att den generellt sett räknas som en kvinnlig sjukdom, så är cirka tjugo procent av alla som drabbas av osteoporos män. Män tenderar att utveckla osteoporos några år senare än kvinnor eftersom de initialt har mer benmassa. Extra mineraler är nödvändiga för alla vid alla åldrar. Kom ihåg att komplettera ditt kalciumintag med extra D-vitamin eftersom upptag av kalcium är näst intill omöjligt utan vitamin D. (Red anm: Magnesium är oerhört viktigt också och här i Sverige där vi äter relativt mycket mjölkprodukter - kan det vara än viktigare med magnesium, då vi får tillräckligt mycket kalcium redan genom kosten. Osteoporos utvecklas många gånger på grund av ett för lågt magnesiumintag i förhållande till kalcium.) Några väldigt trovärdiga källor hävdar även att chromium picolinate, använt tillsammans med ett komplett spektrum av mineraler, kan verkligen gynna användaren. Enligt min mening så finns det inget som kan ge bättre resultat inom detta område än ett komplett spektrum av mineraler och spårämnen.

Låt oss titta närmare på järn. Järn är en del av ett ämne som heter hemoglobin vars uppgift är att transportera livgivande syre till våra celler. Järn tillsammans med koppar verkar ha spelat en framträdande roll i utvecklingen av det aerobiska (syreberoende) livet så länge som för tre miljarder år sedan. Järn tas upp relativt dåligt av våra kroppar och leder många gånger till ett tillstånd kallat anemi. Personligen tror jag att järn är väldigt viktigt, oavsett vad många experter påstår, speciellt om järnet kommer från växter. Järn lagras i benmärgen och levern. Symtomen på järnbrist inkluderar trötthet, håglöshet, minnesproblem samt hjärtarytmi.

Koppar, zink och kobolt är exempel på mineraler som behövs för olika enzymaktiviteter. Ett exempel är matsmältningen. Koppar spelar en viktig roll för andningen. Koppar kan förebygga cancer, speciellt levercancer. Koppar, precis som zink, är involverad i läkningsprocessen. Det behövs för hår-, hud- och celltillväxt. Kopparbrist är relativt vanligt och sjukdomar orsakade av kopparbrist är relativt vanliga. Kopparbrist har även länkats till nedsatt motstånd mot förkylningar.

Svavel är förmodligen ett av de absolut viktigaste mineralerna för människan. Det är ett ickemetalliskt mineral som är ymnigt förekommande i naturen. Det är ett viktigt strukturgivande mineral i många proteiner och små organiska molekyler. Svavel är inblandat i underhållet av många typer av vävnader och strukturer i kroppen, däribland hår, hud och naglar i form av proteinerna kollagen och keratin. Svavel jobbar tillsammans med kväve, kol, väte och syre i uppbyggnaden av protein – en av huvudingredienserna i muskler, hud och olika organ. Svavel brukar kallas för "skönhetsmineralet" tack vare sin förmåga att föryngra olika kroppsdelar. Svavel spelar även en viktig roll i produktionen av insulin. Diabetiker bör äta stora mängder svavel. Vi känner till många diabetiker som i princip blivit av med sina besvär sedan de intagit stora mängder svavel, t ex MSM, under en period av sex till tolv månader. Svavel har även använts med gott resultat i behandlingen av reumatiska besvär då det är en integrerad del av aminosyran cystein. Svavel snabbar på läkningen av sår och hudbesvär såsom psoriasis, allergier, torrsprickor och eksem. Jag är övertygad om att ingen av oss får tillräckligt med svavel genom kosten, och jag tror att RDI, Rekommenderat Dagligt Intag, skulle höjas åtminstone trettio gånger. Sök efter mat och mineralprodukter, t ex MSM, som innehåller stora mängder svavel!

Natrium och kalium reglerar vattenbalansen och hjälper samtidigt till med matsmältningen. Utan dessa två mineraler skulle vi svälla upp likt ballonger eller så skulle vi torka ut och dö.

Fosfor är en extremt viktig makromineral som tyvärr inte får mycket uppmärksamhet från näringsforskare – beroende på att man antar att det är ymnigt förekommande i kosten. Så är det nödvändigtvis inte idag beroende på utarmningen av våra odlingsjordar. Våra kroppar innehåller ungefär ett kilo fosfor, som när det kombineras med kalcium – ger upphov till starka ben och tänder. Fosfor kontrollerar även cellenergin via ämnet ATP – Adenosine Tri Phosphate – cellernas bränsle. Fosfor har fler funktioner att fylla i kroppen än något annat mineral. Brist på fosfor leder till att vi överäter. Faktum är att om vi haft för lite fosfor i kroppen så skulle vi behöva äta i princip oavbrutet – bara för att upprätthålla den nödvändigaste metabolismen. Kanske detta är en av grundorsakerna till all övervikt i världen idag? Jag har studerat överviktiga personer världen runt i femton års tid. Jag tror att de flesta är överviktiga beroende på brist på mineraler i allmänhet och fosfor i synnerhet. De äter kontinuerligt mer och mer i ett försök att stilla den hunger som orsakas av brist på fosfor och andra mineraler. Intaget av för mycket mat gör dem överviktiga, vilket i sin tur kräver än mer mineraler för att de överhuvudtaget ska fungera – vilket leder till en ännu större hunger och ett ännu större matintag. Detta kan sedan fortgå i all oändlighet.

Jag har själv bevittnat hur tusentals människor på naturlig väg tappat vikt after att man börjat konsumera ett fullt spektra av 70 eller fler mineraler på daglig basis. Människor äter inte lika mycket när de intar ordentligt med mineraler och matsmältningen fungerar mycket bättre. Bättre matsmältning betyder mindre förstoppning, mer energi, mindre trötthet, mer motivation och en bättre inställning. Mineraler får det att inträffa!

Vår kropp består av mer än 100 triljarder celler, var och en av dem fulla av aktiviteter som är beroende av magnesium. Magnesium är livsnödvändigt för alla levande varelser och fyller en elektrokemisk, katalytisk och strukturell funktion. Faktum är att näst kalium, så är magnesium den mineral som är ymnigast förekommande inuti cellerna. Magnesium kontrollerar tillsammans med kalcium nervimpulser, speciellt hjärtrytmen. Magnesium är involverat i produktionen av cellernas energi genom att aktivera produktionen av ATP. ATP extraherar energin ur maten vi äter och levererar den sedan till var och en av de triljarder celler som kräver föda. Magnesium är en av de viktigaste makromineralerna och brist på den verkar vara en av de största orsakerna till åderförkalkning – såkallad arteroskleros.

Klor är ett annat makromineral! Klor var av moder natur inte ämnat till att desinficera vårt vatten eller våra simbassänger, utan för att hjälpa oss bryta ner födan. Klor finns i princip i all föda vi äter. Som en del i saltsyra så hjälper klor magen att smälta protein. En kombination av saltsyra och kraftfulla matsmältningsenzymer smälter födan till en gröt kallad kymus. Denna gröt förs sedan ner vidare i tarmsystemet för vidare spjälkning. Klor hjälper till att avgifta levern och fungerar även som en antiparasitsubstans. Här är något att tänka på vad gäller klor: Klor vi använder för att desinficera vatten är en aktiverad form av klor, och är helt annorlunda jämfört med det klor vi hittar i maten. Det aktiverade kloret uppvisar inget som helst näringsmässigt värde och det kan orsaka svåra hälsoproblem.

Denna genomgång av några av de mer kända mineralerna är viktig, men vi måste även tänka på några av de små okända mineraler som få ens hört talas om. Bara för att ett fåtal studier gjorts på dessa mineraler, betyder inte att de ska glömmas bort. Jag tror innerligen att dessa bortglömda mineraler spelar en stor roll i upprätthållandet av vår hälsa. Det finns ungefär femton olika mineraler i denna kategori och de finns alla i ett bra mineralkosttillskott som är baserat på vattenlösliga växtförädlade mineraler.

Jag skulle kunna skriva mycket mer om makromineraler, men hur är det med spårämnen? Enligt den gängse vetenskapliga uppfattningen så är det följande spårämnen som våra kroppar behöver: järn, jod, koppar, mangan, zink, molybden, selen och krom. Min erfarenhet av mineraler sen tjugo år tillbaka har i princip bevisat att vi behöver fler mineraler än så. Jag tror att hela spektrat av de små spårämnena behövs för en optimal hälsa. Tyvärr så är de inte tillgängliga i 99 procent av mineralkosttillskotten på marknaden idag.

mineraler och spårämnen är inblandade i vartenda kroppsligt organs funktion. Hjärtfunktion och blodtrycket är direkt avhängigt tillgången på dessa ämnen. Fastän andra faktorer är inblandade i högt blodtryck, så är regleringen av trycket styrt av mineraler och spårämnen. När kroppen blir stressad så kräver den än mer näring och syre för att upprätthålla de kroppsliga funktionerna. Mineraler och spårämnen hjälper kroppen utnyttja syret bättre. Under stress måste hjärtat pumpa än mer blod för att få ut det i tillräckliga mängder till kroppens alla organ. Ju starkare hjärtat måste pumpa, desto högre blir det systoliska trycket. Det diastoliska trycket kan också öka. För att kunna få ett korrekt värde på blodtrycket, så krävs det att du är avslappnad eller i vila. Ett för högt blodtryck anses infalla när det diastoliska trycket övergår 140 samt det systoliska övergår 90.

När en människa konsumerar stora mängder salt behöver kroppen göra sig av med överskottet för att undvika förgiftning. Kroppen behöver då samla på sig mer vatten eftersom saltet måste lösas i vätska. Njurarna får då en ökad belastning i arbetet med att göra sig av med överskottet på salt och vatten. Detta för med sig att njurarna kräver mer näring och energi, speciellt mineraler och spårämnen behövs för att njurarna ska fungera korrekt. I arbetet med att evakuera överskottet så stiger det systoliska trycket eftersom mer blod måste pumpas ut från hjärtat. Om inte njurarna fungerar korrekt som resultat av brist på mineraler och spårämnen, så lagrar kroppen överskottet på saltvatten med resultat att benen och vristerna svullnar. Allt överflödigt fett på kroppen kräver också mer energi för att föda fettet. Detta är egentligen huvudorsaken till att överviktiga personer bör ta sig en alllvarlig funderare på att gå ner i vikt, och framförallt börja konsumera en bra mineralkosttillskottsprodukt!